Ändelsen -ish kan sättas på nästan vilket ord som helst för att göra betydelsen lite vagare. På festen var vi nog hundraish (= vi var upp emot hundra personer). Dessutom kan ish användas som ett eget ord, med samma betydelse (’typ, ungefär’). Jag är frisk nu, ish (= jag mår bättre, men är inte helt återhämtad än).

Ursprungligen kommer -ish från engelskan, jämför till exempel reddish, foolish. I svenskan användes ändelsen först för att göra ord mer svårbegripliga, speciellt ord inom tabuområden som narkotika, stöld och sex: kranish (till kran som är slang för langare), gonrish (gonorré), haffish (till haffa som är slang för stjäla). Därifrån har ändelsen spridits till ett mer allmänt vardagsspråk, och även utvecklats till ett eget ord. Det används mest i informella sammanhang, och främst i talat språk.