Engelskan gör på olika sätt avtryck i svenskan. Idag har många personer en engelsk tjänstetitel. Titlar som informationschef, försäljningschef, receptionist och chefsjurist har delvis ersatts av chief communications officer, key account manager, helpdesk manager och senior legal advisor.

Samtidigt har vi i Sverige en språklag som anger svenska som huvudspråk. Det innebär att svenskan är det språk vi som medborgare ska kunna använda i vardagen och i kontakter med ”det allmänna”. Ytterst är det en demokratifråga att svenska språket är vårdat, enkelt och begripligt även när det kommer till tjänstetitlar. Vi rekommenderar därför att anställda inom vård, skola, omsorg och annan offentlig verksamhet använder sin svenska tjänstetitel när en sådan finns.

Språklagen omfattar även ett terminologiskt ansvar. Om det saknas en svensk yrkestitel har alla offentliga organ en skyldighet att utveckla svenskspråkiga titlar som är så väldefinierade och standardiserade som möjligt, och helst säger något om innehållet i tjänsten eller yrket. Engelska titlar kan nämligen ibland vara abstrakta och flertydiga och svåra att få grepp om på svenska. Det är för många enklare att tyda titeln vård- och stödsamordnare än den engelska case manager (inom vården). Kontrollera också gärna benämningar och synonymer i svenska och engelska yrkesordlistor, exempelvis Utrikes namnbok (länk till annan webbplats).

Det händer att lånord etablerar sig och blir en del av svenskan. Det gäller särskilt ord som fyller en lucka i språket och som kan anpassas till svenskans stavnings- och böjningsmönster. Tjänstetitlar som vi lånar in kan därför med fördel få ett svenskt efterled enligt mönstret: hr-konsult, managementkonsult, ux-skribent. Titeln blir på detta vis både mer genomskinlig och enklare att böja.

I branscher och på företag i Sverige där man talar och skriver på både svenska och engelska, rekommenderar vi att anställda personer kan ha dubbla titlar, en svensk och en engelsk som man kan växla mellan beroende på kommunikationssituation.