Epicentrum betyder ’ovanför centrum’, av grekiskans epi ’i; på’ och latinets centrum ’mittpunkt’. Epicentrum tillhör fackspråket för geologi. Det anger den plats på jord- eller havsytan som ligger rakt ovanför ett jordskalv eller en jordbävning, som ju inträffar i jordens innandöme. Epicentrum används ibland även överfört på andra typer av katastrofer, till exempel för nedslagsplatsen för en meteorit eller komet.

I allmänspråket har epicentrum också kommit att användas i överförd betydelse. Ibland används epicentrum som en synonym till centrum; i sådana fall kan man lika väl använda centrum. Men ofta pekar den metaforiska användningen inte bara ut en mittpunkt, utan man vill dessutom förmedla att det går ut en rörelse från mittpunkten, att något är utgångspunkten för en idé eller verksamhet. Man tänker sig då att det finns en likhet med jordskalv i spridningssättet. Sådana exempel kan vara ”den svenska popens epicentrum”, ”epicentrum av europeisk politik”. Andra gånger utnyttjar metaforen våra uppfattningar om jordskalv för att frammana bilder av kaos och oreda, som i ”debattens epicentrum”.