Vasaloppet hade premiär 1922. Året efter, 1923, komponerades den kända devisen ”I fädrens spår för framtids segrar” av Gustav Ankarcrona, en framträdande kulturpersonlighet i sekelskiftets Sverige, boende i Leksand.

Formen fädren var en dialektal form som uppkom genom att man tappade ändelsen i fädrena, som i äldre tid varierade med fäderna som bestämd form plural. Den kan också ha påverkats av former som fönstren, mönstren. Formen fädren kom felaktigt att uppfattas som den historiskt riktiga formen, och den började under 1700-talet och 1800-talets första hälft därför att spridas i högtidliga texter, inte minst hos de fosterländska diktarna. Formen försvann långsamt från 1800-talets mitt och framåt. Den levde dock kvar en tid i poesi och i religiösa och andra högtidliga sammanhang, i synnerhet i betydelsen ’släktfäder’, ’stamfäder’.

Formen fädren kritiserades av språkvetare redan långt innan Ankarcrona myntade loppets devis. År 1948 moderniserade man den, men man kan notera att man inte ändrade fädrens till fädernas utan till den obestämda formen fäders, oklart varför.

Så vilka fäder är det då som avses? Jo, fäder kan förstås betyda ’pappor’, men här är betydelsen snarast ’förfäders’ eller ’tidigare släktleds’, gissningsvis med syftning på Gustav Vasa.

Läs mer om Vasaloppet: I Vasaloppets spår. En webbutställning om språk och folkminnen runt Vasaloppet