Vi rekommenderar i första hand det nyare hbtqi, i andra hand hbtq. Vi rekommenderar också att förkortningen skrivs med små bokstäver. Skälet är att hbtqi är en förkortning som förekommer frekvent i allmänspråkliga sammanhang och dessutom mer än det oförkortade uttrycket. I sådana fall är det vanligare att initialförkortningar skrivs med små bokstäver än med stora.

När man gör sammansättningar med förkortningar som läses ut bokstav för bokstav har man bindestreck mellan förkortningen och det andra ordet: hbtqi-person, hbtqi-rörelsen.

Hbtqi är en initialförkortning av homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner och intersexpersoner.

Formen hbtqi+ förekommer också, med syftet att också inkludera personer som inte identifierar sig med någon av de sexuella läggningar som finns med i hbtqi, men inte heller definierar sig som heterosexuella. I många sammanhang uppfattas dock hbtqi som ett tillräckligt inkluderande paraplybegrepp för andra sexualiteter än heterosexualitet. En nackdel med hbtq+ är att det är lite krångligt med sammansättningar – hbtq+-person – det är inte uppenbart att plustecknet ska utläsas men inte bindestrecket (som också hade kunnat vara ett minustecken). En annan variant som förekommer är hbtqia, där i står för intersexuell och a för asexuell. Den varianten har dock än så länge begränsad spridning.

Fram till en bit in på 2010-talet var varianten hbt vanlig, men den beteckningen ersattes nästan helt med hbtq, som nu har vidgats ytterligare till hbtqi.

Läs även: Hur kan man hantera laddade ord för grupper av människor?