Normalt bildas substantiv till verb med ning, inte ing. Undantag är bildningar till verb där stammen slutar på n och l, t.ex. skanning och koppling. När verbstammen slutar på r vacklar bruket. Till enkla verb blir det oftast ning, t.ex. körning, men ing förekommer i lånord, t.ex. näring. Till verb med prefix heter det å ena sidan t.ex. förklaring, å andra sidan t.ex. förhyrning. Till sammansatta verb blir det i allmänhet ning, t.ex. utkörning.
Formen avfyrning är alltså den form som bäst motsvarar hur sådana ord normalt bildas. Det visar sig också att det är den vanligaste formen i tidningstext. Om man googlar på formerna är det tvärtom. Det verkar vara så att att i fackspråket, vilket kommer mer till uttryck i Googlesökningen än i pressdatabaserna, är avfyring den vanliga formen, medan den som skriver allmänspråk helst väljer avfyrning. Möjligen beror formen avfyring på påverkan från motsvarande tyska ord. Men bägge formerna förekommer alltså och betraktas som utbytbara med varandra.