När man hänvisar till något som står att läsa i en bok, kan man använda presens. Det kallas annalistiskt presens. (Det är besläktat med annaler ’årsbok; historia’.) Exempel: ”Strindberg skriver i Hemsöborna om drängen Karlsson ...”

När man vill göra en berättelse livfull kan man också använda presens. Det kallas historiskt presens. Ofta växlar man för att skapa dynamik i berättelsen. Man kan säga t.ex.: ”I går gjorde vi en fantastisk match. Vi låg under först, men precis före halvtid får Putte en passning från Jojje och nickar in bollen. Sen gjorde vi ytterligare två mål i andra halvlek.”