Den grundläggande motsvarigheten till engelskans literacy är läs- och skrivfärdighet. Det uttrycket går utmärkt att använda i många sammanhang.

I utvidgad betydelse
Det har blivit vanligt att man utvidgar betydelsen. Syftet med det är att lyfta fram att läsande och skrivande handlar om mer än att använda bokstäver, stava och förstå ords betydelser. Man behöver också kunna tolka olika textgenrer, förstå vilka sociala roller som hör ihop med dem och själv ta på sig olika sådana roller i sitt skrivande. Ordet innebär också en utvidgning från individer till sociala textkulturer, så att man kan tala om till exempel ”arbetslivets litteracitet” och olika ämnens litteraciteter.

Läs- och skrivfärdighet eller litteracitet?
Om man behöver välja bör man alltså fundera över om ordet ska fånga avgränsat läsande och skrivande, och då använda till exempel läs- och skrivfärdighet, eller den utvidgade betydelsen, och då överväga litteracitet.  Ordet litteracitet används bland annat när man argumenterar för allas rätt till ett brett register av litteraciteter. Det har också karaktär av fackspråk.

Ännu mer utvidgade betydelser
Dessutom finns ytterligare utvidgade betydelser i uttryck som matematisk litteracitet och digital litteracitet. Så länge uttrycken täcker in text, läsande och skrivande kan orden vara rättvisande (matematik innebär en sorts text, och digital aktivitet inkluderar läsande och skrivande). Det gäller särskilt om man vill få med betydelsen av sociala roller och brett eller smalt register. Men om fenomenet inte inbegriper läsande, skrivande eller text avråder vi från ordet litteracitet, och som svensk motsvarighet till exempelvis physical literacy föreslås rörelserikedom.