Man säger ofta ”Akta/Tänk på mina franska nerver”. Man menar då att man är känslig och inte tål bråk e.d.

Det är inte känt när detta uttryck uppstod, men man kan nog gissa att det kan vara under 1800-talet. Då talade man oftare än nu om nerver, med uttryck som nervattack och nervklen.

Att man kallar nerverna franska hänger sannolikt ihop med föreställningen att det är ”fint” folk som har känsliga nerver, och finhet förknippas med Frankrike, som länge sågs som kulturellt mer utvecklat än Norden.