Fjät betyder ’steg’. Det är ett gammalt fornsvenskt ord som sedan länge har försvunnit ur det allmänna språkbruket. Förutom i luciasången lever ordet fjät även kvar i uttrycket tuppfjät, som betyder ’litet steg, liten skillnad’.

Stuva är en gammal form av ordet stuga, som var vanlig i södra Sverige.

Att g mellan vokaler blev v var vanligt i Danmark. Jämför svenskans mage med danskans mave, hage med have, laga med lave. Det hände också i södra Sverige, där andra v-former av stuga var stöva och stova, som finns i en barnvisa av Alice Tegnér: När jag var liten då ville jag inte sova, då gick jag ut i skogen och byggde mig en stova.

Det finns flera svenska texter till luciasången, och frasen Natten går tunga fjät, runt gård och stuva kommer från den text som skrevs av Arvid Rosén 1928. Alla svenska texter är skrivna till en italiensk melodi av kompositören Teodoro Cottrau. Den publicerades ursprungligen 1850 som en hyllningsvisa till den neapolitanska stadsdelen Santa Lucia i Neapel, som fått sitt namn just efter helgonet.

Läs även:

• Vad betyder förlät och ruva i luciasångens Kring jord som sol’n förlät, skuggorna ruva?
• Vad betyder Drömmar med vingesus under oss sia i luciasången?