Båda varianterna av uttrycket har en lång historia i svenskan och de används i samma betydelse: att vara till förtret eller irritation för någon. Varianten med nagel är något äldre och den är också mycket vanligare, sett till skriftspråket. Hur fördelningen ser ut i talspråket går tyvärr inte att veta.

Uttrycket vara en nagel i ögat (på någon) har förekommit i svenskt skriftspråk sedan 1640, enligt Svenska Akademiens historiska ordbok, SAOB. Uttrycket vara en vagel i ögat (på någon) finns enligt SAOB belagt sedan omkring år 1700.

Att vara som en vagel i ögat är en lättbegriplig liknelse för de flesta, eftersom det är självklart att en vagel i ögat är till besvär. Liknelsen med en nagel i ögat är mer svårtolkad i jämförelse. Bakgrunden till det uttrycket är också svårare att reda ut.

Det troligaste verkar vara att nagel här ska förstås som ’spik’ och att uttrycket kommer från den latinska bibelversionen Versio Vulgata, där det i 4 Moseboken 33:55 står: erunt vobis quasi clavi in oculis, ’de ska bli liksom spikar i ögonen på er’. I äldre svenska betydde alltså nagel även ’spik’, och nagel i ögat skulle möjligen kunna vara svenska prästers egen översättning av det latinska uttrycket, som sedan spridit sig vidare. I de svenska bibelöversättningarna däremot (Gustav Vasas bibel från 1541, Karl den XII:s bibel från 1703 och Gustav V:s bibel från 1917) används här törne eller törnen, och i den senaste, Bibel 2000, används taggar.

Även i den viktiga tyska bibelöversättningen av Martin Luther från 1534 används ordet törne, alltså dorne på tyska. Men i vissa äldre tyska bibelöversättningar (från ca 1466 och 1483) används als (die) nagel in den augen i denna passage. Det är tänkbart att även detta kan ha påverkat svenska präster till att använda uttrycket vara som en nagel i ögat på svenska.