De två olika stavningarna kommer ur ordet karaktärs lånordshistoria.

Karaktär är ett ord som kom från grekiskan via latinet och sedan spreds till franska, tyska, engelska och danska. Förmodligen lånade svenskan in caracter från franskans caractère. Stavningen è i franska visar att det uttalades med ä-ljud.

I svenskan växlade stavningen till att börja med mellan e och ä, men in på 1800-talet stabiliserades stavningen till karaktär. Däremot lever e kvar i bildningar till detta ord, även om ä-stavning där börjar bli allt vanligare. Man kan alltså skriva både karakterisera, karakteristisk, karakteristik och karaktärisera, karaktäristisk, karaktäristik. Att stavningen med ä blir vanligare i dessa ord hänger förstås ihop med att man vill att de ska ha samma stavning som grundordet.