Druvnamn skrivs i likhet med andra växtsorter med liten bokstav. Precis som man skriver blåsippa och åkeröäpple, skriver man chardonnay, cabernet sauvignon, pinot gris, pinot gris-druvan. Att man så ofta ser druvor skrivna med stora begynnelsebokstäver beror dels på påverkan från andra språk (via etiketterna), dels på att druvbeteckningarna ofta ses som en del av namnet på ett specifikt vin.

Med liten bokstav skrivs också mycket etablerade vin- och sprittyper, vilka även brukar substantiveras: en bordeaux (bordeauxen), beaujolais, bourgogne, barolo, rioja, sauternes, chianti, valpolicella, madeira, sherry, vermouth, champagne, marsala, cognac, armagnac, calvados, port. Trots att dessa vin- och spritsorter bara kan komma från ett visst geografiskt område (med samma namn), bör de alltså i första hand betraktas som typer. Vad som är en typ eller inte är inte alltid lätt att veta, men utöver de ovan uppräknade är det mycket få, om några, som kan anses utgöra just etablerade typer.

Som sortbeteckningar kan också räknas dryckestyper eller andra beteckningar (t.ex. kvalitetsbeteckningar) som inte går tillbaka på ett geografiskt namn, som vin de paille, eiswein, spumante, trocken och reserva. Och man skriver också brännvin, vodka, whisky, likör.

Geografiska namn skrivs givetvis med stor bokstav: ett vin från Bordeaux, viner från Madeira. Med stor bokstav skrivs även sammansättningar som Loirevin och Rhônevin, som inte är bestämda vintyper. Även produktnamn skrivs förstås med stor bokstav: en flaska Beaujolais Royal.