Det ord som används i lagstiftningen är missbrukarvård. Men varianten missbruksvård är ungefär lika vanlig i tidningstext och i allmänhet verkar missbruksvård vara det ord som används mest. Om man googlar får man t.ex. upp många fler träffar på missbruksvård än på missbrukarvård.

Betydelsesammanhanget mellan förled och efterled i sammansättningar är sällan entydig. I sammansättningar med vård som efterled anger förledet vanligen föremålet för vården, exempelvis en grupp som i narkomanvård eller ett område som i kulturvård. Undantagsvis kan förledet beteckna den som tillhandahåller vården som i anhörigvård, samhällsvård. Det kan också förekomma andra betydelsesammanhang, som i akutvård ’vård som ges akut till akut sjuka’, dagvård ’vård som ges under dagtid’, dialysvård ’vård i form av dialys’.

Ordet missbrukarvård tolkar vi som ’vård av missbrukare’ enligt mönstret narkomanvård. Rent teoretiskt kunde det också betyda ’vård som missbrukare tillhandahåller’. Jämför anhörigvård och samhällsvård. Men vår erfarenhet talar emot denna tolkning.

Ordet missbruksvård tolkar vi som ’vård föranledd av missbruk’, d.v.s. i praktiken detsamma som ’vård av missbrukare’. Rent teoretiskt kunde det också betyda ’vård av missbruk’, d.v.s. att man försöker upprätthålla missbruket. Men även här talar vår erfarenhet emot en sådan tolkning. Vi tolkar också missbruksproblem som ’problem som orsakats av missbruk’ inte som ’problem med missbruket’ (t.ex. att man inte får tag i tillräckligt med droger).

Att man i det officiella språkbruket valt missbrukarvård är begripligt, eftersom det bäst stämmer överens med hur ord på -vård brukar vara konstruerade. Men att man via Google får fram fler exempel på missbruksvård än på missbrukarvård tyder på att de flesta uppenbarligen inte tycker att missbruksvård kan missförstås.