Som adjektiv ska det alltid vara litet: ett litet hus, huset är litet. Så ska det skrivas även om alla inte alltid uttalar t på slutet.

Formen litet kunde tidigt användas som adverb och pronomen. Med tiden har skrivformen lite uppstått som den normala för denna användning.

a) sova för lite adverb

b) han blev lite arg adverb

c) lite här och var adverb

d) ha för lite pengar pronomen

e) äta lite mat pronomen

f) vara nöjd med lite pronomen

g) lite av varje, lite grann pronomen

I skrift kan det uppstå tveksamhet om man avser betydelsen ’något, en smula’ eller ’föga’, t.ex. i Han har lite pengar. Därför görs ibland följande distinktion:

lite när ordet betyder ’något, en smula’, men litet när det betyder ’föga’.