Den beskrivande och övergripande benämningen nyval går bra att använda i de flesta sammanhang för ett nytt val som hålls till följd av något slags politiska omständigheter. Man kan även ha omval, alltså att ett val görs om till exempel för att det förekommit valfusk eller felräkning av rösterna.

Ett extrainsatt val som inte påverkar datum för när nästa ordinarie val hålls, kallas i regeringsformen extra val. När man i fackspråkliga sammanhang refererar till regeringsformen och den formella valprocessen i riksdagen är alltså extra val och inte nyval den lämpligaste benämningen.

Man kan även kalla ett sådant val extraval (i ett ord). Det finns flera skäl till det. Hopskrivning är naturligare vid bestämd form: extravalet fungerar bättre än extra valet. Särskrivningen extra val kräver dessutom normalt artikel före: ett extra val. I talat språk är också sammansättningsaccent helt förhärskande.

Det finns inte heller några ordbildningsskäl för att påstå att det måste heta extra val. Om det står extra val eller öppen vård i en lagtext kan man inte hävda att extraval respektive öppenvård betyder något annat eller är mindre egentligt. Hop- eller särskrivning av ett uttryck som distinktion för betydelse eller referens fungerar helt enkelt dåligt. Ibland kan det utvecklas betydelseskillnader där den ena formen blir ett fast uttryck, men faktum är att det brukar vara just de fasta uttrycken (med en mer specifik betydelse) som får sammansatt form medan särskrivna uttryck har mer beskrivande och öppen betydelse: jämför grönsak och grön sak, saltvatten och salt vatten.

Att regeringsformen har uttrycket i två ord beror antagligen mest på att det ska kontrastera till ordinarie val (det normala val som hålls den andra söndagen i september vart fjärde år), vilket av naturliga skäl skrivs i två ord. Man kan ha förståelse för att man i regeringsformen och i Regeringskansliets och riksdagens texter vill ha en redaktionell konsekvens i formen. Men det har inget med betydelse eller vad som är riktigt att göra.